Vanliga frågor om Pay or Okay

This page has been translated automatically. Read the original or leave us a message if something is not right.

Så kallade Pay or Okay-system är på frammarsch i Europa. Det infördes först av journalistiska webbplatser som ville öka sina samtyckesnivåer, och Meta antog metoden för Instagram och Facebook i november 2023.

Nedan har vi sammanställt ett antal av de vanligaste frågorna om Pay or Okay för att förklara vad det handlar om och varför det här tillvägagångssättet är farligt för samtycke online.

Pay or OK for basic page

1. Vad är "betala eller okej"?

Betala eller okej beskriver en typ av samtyckesförfrågan på webbplatser, appar eller plattformar, där det kostar pengar att vägra samtycke och vanligtvis kräver att du registrerar dig för en prenumeration. Att ge sitt samtycke är däremot kostnadsfritt.

Detta system kallas också samtycke eller betala eller PUR-prenumeration.

2. Var används pay or okay?

Betala eller okej används av onlineplattformar, medieföretag och vanliga webbplatser. Det används ofta i Österrike, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien.

Framstående exempel är Facebook, Instagram och nationella nyhetsbyråer som Le Monde, El País, La Repubblica, Der Spiegel.

3. Varför måste jag plötsligt betala för dataskydd?

Betala eller okej har införts eftersom företagen tror att de kan tjäna mer pengar på det.

När du ger ditt samtycke kan företagen använda dina uppgifter för att bland annat visa dig (mycket invasiv) personlig reklam. På så sätt tjänar de pengar.

Med Betala eller okej, "samtycker" nästan alla eftersom alternativet är att registrera sig för en betald prenumeration. Detta ger mer pengar än en vanlig cookie-banner.

4. Kan jag sälja min grundläggande rätt till dataskydd?

Nej, den grundläggande rätten till dataskydd är omistlig. Det innebär att rättigheten ska vara tillgänglig för alla, inte bara för dem som har råd med den.

Om den kunde säljas skulle den inte längre vara en grundläggande rättighet, utan en lyx. Detta öppnar dörren för diskriminering på grund av inkomst.

Denna synpunkt har bekräftats av Europeiska dataskyddsstyrelsen.

5. Jag ser inget problem, det finns två alternativ. Vad är det som är problemet?

Empirisk forskning visar att 99 % eller fler människor klickar på alternativet "samtycke". Detta backas upp av siffror från industrin.

Dock är det så att endast cirka 3 % av av användarna är villiga att acceptera marknadsföringscookies.

Det innebär att Betala eller okej effektivt manipulerar användarna. Betalningsalternativet tjänar bara till att skapa en illusion av ett val.

6. Varför ger så många människor sitt samtycke?

Detta är ännu inte klarlagt, men forskning pågår för närvarande.

Flera faktorer kan vara relevanta:

  • Ansträngning: Ett samtycke kräver ett enda klick. För att vägra samtycke krävs däremot oftast att man skapar ett konto med en e-postadress som måste bekräftas, samt att man gör en betalning online. Detta tar några minuter.
  • Priset: Det finns ingen betalningsvilja eller så är priset för högt. I synnerhet om betalningsalternativet väljs på flera webbplatser/tjänster blir beloppet för att vägra samtycke högre och högre.
  • Prenumeration: Användarna vill inte prenumerera på en återkommande betalning som de skulle behöva avbryta.
  • Målorienterad surfning: Användarna är intresserade av innehållet och väljer det snabbaste alternativet för att komma dit.
  • Förstår inte: (Vissa) användare förstår inte att det finns ett binärt val och tror att de måste ge sitt samtycke ändå.

7. Undergräver Pay or Okay idén om samtycke?

Ja, det gör det, betala eller okej undergräver idén om samtycke. En samtyckesförfrågan måste erbjuda en "genuint eller fritt val". Möjligheten att vägra samtycke får inte vara mer "tidskrävande" än att ge samtycke. A Betala eller okej banner uppfyller helt klart inte dessa kriterier.

8. Men jag är väl fri att lämna och inte använda tjänsten?

Du kan alltid lämna en webbplats eller en tjänst. Detta gäller dock oavsett vad lagen säger. Det skulle inte vara någon mening med att reglera samtycke om det bara beskriver ett alternativ som du har i vilket fall som helst.

9. Okej, men företag måste väl finansiera sina tjänster på något sätt?

Ja, naturligtvis måste tjänster finansieras. Men med Betala eller okej, tvingar företagen dig att betala för dina rättigheter. Det är ungefär som att vara tvungen att betala för att inte bli diskriminerad.

Istället skulle företagen kunna förlita sig på andra intäktsströmmar, som att begära betalning för faktiskt innehåll.

10. Hur mycket mer pengar tjänar ett medieföretag i genomsnitt med Pay or Okay?

Enligt våra uppskattningar tjänar ett genomsnittligt medieföretag 0,24 % mer när det använder Betala eller okej istället för en vanlig cookie-banner.

11. Hur mycket pengar tjänar ett medieföretag i genomsnitt per användare och månad?

Enligt forskningtjänar en tysk nyhetsutgivare på topp 50 0,24 euro per användare och månad (spårning aktiverad).

Men om du vill vägra samtycke betalar du en multipel av detta. Le Monde kräver till och med att du betalar 12,99 euro per månad.

12. Sociala medieplattformar som Facebook och Instagram har också börjat använda "betala eller okej". Finns det någon skillnad mot vanliga webbplatser?

Även på vanliga webbplatser är samtyckesgraden 99 % eller högre (se fråga 5 ovan). Sociala medieplattformars särställning ("nätverkseffekt" och liknande) gör därför ingen betydande skillnad för användarnas val.

Europeiska dataskyddsstyrelsen har redan dragit slutsatsen att Betala eller okej är olagligt för stora plattformar som Facebook och Instagram. Följaktligen bör det också vara olagligt för andra webbplatser.

13. Vilka är konsekvenserna om pay or okay vore lagligt?

Om Betala eller okej var lagligt skulle begreppet samtycke i stort sett bli irrelevant.

Några exempel:

  • Ett hotell skulle kunna be dig att "samtycka" till att ha en kamera i ditt rum eller att betala 15 euro extra för att vägra kameran.
  • En biltillverkare kan be dig att "samtycka" till att dela dina platsdata eller att betala 20 euro extra per månad för att vägra det.
  • Ett flygbolag kan be dig att använda ansiktsigenkänning vid ombordstigning eller att betala 20 euro om du vill gå ombord manuellt.

Datum: mars 2025 Mars 2025