Numera sätter allt fler banker sina räntor automatiskt och utan mänsklig inblandning. Men även de minsta felaktigheterna kan kosta konsumenterna tusentals euro extra. Även om EU-lagstiftningen tillåter användning av ett sådant automatiskt system under vissa omständigheter måste företagen följa strikta regler för att skydda människors grundläggande rätt till integritet. Banker skulle till exempel behöva förse sina kunder med "meningsfull information om den logik som ligger bakom" vid beräkningen av den personliga räntan. Men många banker verkar inte bry sig. I strid med EU-lagstiftningen avslog Swedbank (en av de största bankerna i Sverige) en svensk medborgares begäran om tillgång till uppgifter genom att hävda att beräkningen var en "affärshemlighet". noyb har nu lämnat in ett klagomål till Datainspektionen.
Förutsättningarna förändras till det sämre. Tack vare låga räntor och inflation har Europas medborgare under många år haft förmånliga villkor för att ta lån. I Sverige beror det på att riksbankens ränta som styr den aktuella utlåningsräntan - som styr den aktuella utlåningsräntan som erbjuds av svenska banker - inte steg över 0%, åtminstone inte mellan 2015 och början av 2022. Sedan startade kriget i Ukraina, vilket tvingade Riksbanken att höja räntan. Föga förvånande följde bankerna efter - med följden att de flesta svenska hushåll plötsligt fick betydligt högre boendekostnader. Detta driver allt fler hushåll till skuldsättning. Svenskarna har några av de högsta nivåerna av hushållsskulder i EU, med cirka 42 000 euro per person. Samtidigt har bankernas marginaler på bolån ökat.
Joakim Söderberg, dataskyddsjurist på noyb: "Det som folk i Sverige pratar mest om just nu är levnadsomkostnadskrisen. Bolånen är en stor del av det, kanske till och med den största delen. Bankerna borde åtminstone uppfylla sina skyldigheter enligt GDPR och vara transparenta med hur de beräknar lån. Istället vägrar de att respektera människors grundläggande rätt till dataskydd."
Öppenhet krävs enligt lag. Även om situationen kan vara liknande i andra EU-länder har Sverige ett stort problem: bankerna tenderar att sätta sina räntor helt automatiskt och utan mänsklig inblandning. Det gör det svårt för konsumenter att få reda på mer om hur deras ränta blev som den blev. Av just denna anledning kräver EU-rätten att företag som använder automatiserat beslutsfattande följer strikta regler om transparens: Enligt artikel 15.1 h i GDPR måste företag tillhandahålla "meningsfull information om den logik som är inblandad" i de beräkningar som görs av ett sådant system. I själva verket kan bankerna vara kreativa för att kringgå sina skyldigheter: Swedbank, till exempel, avslog en svensk registrerads begäran om tillgång enligt artikel 15 i GDPR med det (falska) argumentet att logiken bakom deras bolåneränta är en "affärshemlighet".
Men öppenhet är oerhört viktigt här, eftersom även en liten förändring av räntan får allvarliga konsekvenser för konsumenterna. Här är ett exempel för att illustrera detta: Om du har ett 15-årigt lån på 300 000 euro med 4 % ränta är din månatliga amortering 2 208 euro. Om räntan plötsligt höjs till 4,5 % ökar din månadsbetalning till 2 281 euro. Det är 73 euro extra i månaden i 15 år - eller totalt 13 140 euro
Joakim Söderberg, dataskyddsjurist på noyb: "Genom att insistera på att logiken bakom deras ränteberäkning är en affärshemlighet urholkar banken det lilla förtroende som konsumenterna fortfarande har för dem. Det väcker frågan: Hur kan vi som konsumenter veta att vi blir rättvist behandlade om vi faktiskt inte vet hur vi blir behandlade?"
En påstådd företagshemlighet - som faktiskt definieras i EU-rätten. Enligt både svensk och EU-rättslig lagstiftning kan en uppgift bara vara en företagshemlighet om det är sannolikt att den ger konkurrenterna en fördel om den röjs. Men om informationen är allmänt tillgänglig vet konkurrenterna redan om det. Så är fallet med räntor: Transparens i bolån regleras via EU:s bolånedirektiv, som bokstavligen omfattar ekvationen för beräkning av bolåneräntor. Dessutom säger den svenska konsumentkreditlagen, med en direkt hänvisning till EU:s direktiv, att man har rätt att få veta hur räntan har beräknats, om lånet baseras på en referensränta (till exempel Riksbankens styrränta) och vad banken lägger till utöver den räntan. Detta ska göra det möjligt för konsumenter att göra ett välgrundat val om var de ska låna pengar och eventuellt korrigera felaktiga eller ofullständiga uppgifter som leder till högre räntor.
Klagomål inlämnat i Sverige. noyb har därför lämnat in ett klagomål till den svenska dataskyddsmyndigheten (IMY) och begärt en fullständig utredning av Swedbanks beslut att avslå den registrerades begäran om tillgång. Detta för att säkerställa att den klagande åtnjuter ett effektivt skydd för sina rättigheter, noyb att IMY förelägger Swedbank att ge den registrerade full tillgång till den logik som använts för att beräkna hans bolåneränta. Därutöver bör Swedbank upprätta rutiner för att i framtiden på ett adekvat sätt kunna besvara förfrågningar om tillgång. Slutligen, noyb iMY att utdöma en administrativ sanktionsavgift för att förhindra liknande överträdelser i framtiden.
