Idag har det norska konsumentrådet (Forbrukerrådet) och noyb lämnat in ett klagomål mot det norska nyhetsförlaget Schibsted för att ha infört ett "betala eller okej"-system för sina produkter. Schibsted är en av Nordens största nyhetsutgivare och äger välkända varumärken som TV4, Aftenposten E24 och VG. Företagets införande av "Pay or Okay" skapar ett farligt prejudikat för fritt samtycke i hela Norden, och följer den utbredda trenden att webbplatser tar ut en "avgift" för att vägra bli spårade på nätet.
Bakgrund. Under de senaste åren har allt fler webbplatser infört "betala eller okej"-system i ett försök att med tvång öka andelen samtycken till personlig annonsspårning långt utöver det faktiska "frivilligt givna" samtycke som föreskrivs i lag. Denna trend startades ursprungligen av nyhetsmedieföretag i tysktalande länder, men under tiden har även Meta infört det för Instagram och Facebook 2023. I grund och botten tvingar denna praxis konsumenterna att välja mellan att acceptera att bli spårade för personlig reklam och att betala en rejäl premie för att avvisa det.
Med undantag för ett fåtal webbplatser i Danmark hade "Pay or Okay" varit sällsynt i Norden fram till i år. I mars införde det norska medieförlaget Schibsteds svenska dotterbolag det på alla sina webbplatser, inklusive stora tidningar som Aftonbladet och till och med tV-guiden. Nu har de lanserat samma affärsmetod i Norge, där Schibsted äger några av de största nyhetsbyråerna.
Finn Myrstad, direktör för digital policy på norska konsumentrådet: "Integritet är en grundläggande rättighet - inte ett premiumalternativ. Det här handlar om mer än annonser för skor eller fotbollsutrustning. Den här typen av spårning gör det möjligt att bygga upp mycket detaljerade profiler av oss: hur vi tänker, beter oss och kan påverkas när vi är som mest sårbara."
Nordkoreanska samtyckesnivåer. Det är välkänt att så kallade "consent rates" skjuter i höjden när webbplatser börjar använda "Pay or Okay". Branschdokument visar att sådana system konsekvent leder till samtyckesfrekvenser på cirka 99% - medan det enligt olika studier bara är mellan 0,16% och 7% av människorna som vill bli spårade eller att deras data används för personlig reklam. Om mer än 90 % av användarna får motsatsen till vad de verkligen vill ha, har vi allt annat än ett genuint samtycke enligt kraven i GDPR. Schibsted bekräftade till och med detta själva: "Studier visar att om man tillåter detta [att neka samtycke; reds anm] utan att kräva någon form av betalning i gengäld så kommer väldigt många användare att tacka nej", Fredric Karén, Schibsted Sveriges vice VD, sa i en intervju med SVT i en intervju med SVT.
Max Schrems: "Användningen av 'Pay or Okay' leder till en samtyckesgrad på över 99%, trots att det bara är ett litet antal människor som vill bli spårade online. I själva verket leder 'Pay or Okay' inte till något annat än en nordkoreansk samtyckesgrad."
Klagomål inlämnat i Norge. Svenska IMY har redan tagit emot minst 56 klagomål mot Schibsted sedan de introducerade "Pay or Okay" i Sverige. Så det är tydligt att det här är en fråga som människor i Norden bryr sig mycket om. noyb har nu gått samman med det norska konsumentrådet (NCC) för att lämna in ett gemensamt klagomål till den norska dataskyddsmyndigheten. Vi ber Datainspektionen att bedöma lagligheten i "Pay or Okay" och att förklara affärsmetoden olaglig. Eftersom detta uppenbarligen är en systematisk metod som används av Schibsted föreslår vi också att datainspektionen utfärdar böter.
Joakim Söderberg, dataskyddsjurist på noyb: "Att profitera på grundläggande rättigheter är inte en legitim affärsmodell i Europa. Vi hoppas att den norska datainspektionen ser saker på vårt sätt och att Schibsted överger detta impopulära och olagliga system."
