Gästkommentar av Max Schrems i "Der Standard" (en österrikisk tidning) till prenumerationstypen "PUR-Abo" från DerStandard.at
"Skulle du vilja ha lite mer integritet? - Då måste du betala 6 euro per månad
Från Wien till Berlin till Bryssel reagerade många experter och jurister med misstro på ett beslut från dataskyddsmyndigheten (DSB) i veckan. "Betala eller ge upp grundläggande rättigheter" är inte precis vad den nya dataskyddsförordningen menar med "frivilligt" samtycke. Eftersom det är "Der Standard" som agerar på det sättet skadar det mig i synnerhet
Frivilligt samtycke?
Vad var det som hände? I och med införandet av GDPR bör användarna få ett frivilligt val av "ja eller nej" för databehandling. Samtycke är trots allt inget annat än ett frivilligt avstående från den grundläggande rätten till integritet.
Det är svårt för branschen eftersom cookie-banners på hundratals webbplatser visas varje dag. Där har man ofta bara möjlighet att klicka på "ja". Istället för "ja eller nej" erbjuder "Der Standard" ett (ganska kreativt) "ja eller 6 euro"-alternativ. En användare har lämnat in ett klagomål till tillsynsmyndigheten (DSB).
Reklam ≠ Målgruppsanpassning ≠ Delning av uppgifter
På webbplatsen för "Der Standard" ingår integritetsskydd endast "i paketet" med reklamfrihet. Detta är varken tekniskt eller ekonomiskt nödvändigt: reklam, inriktning och personalisering är olika saker - även om lobbyn gärna vill sälja det som ett paket.
Annonsering är densamma (t.ex. i tryck) för alla. Om personalisering var absolut nödvändigt skulle annonsstödd TV redan vara borta. "Der Standard" erbjuder också företag att annonsera utan målgrupp på nätet.
Även målgruppsanpassning har många integritetsvänliga varianter - t.ex. geografi, tid eller sammanhang (bilannonsering på bilsidan).
Personanpassad reklam (ofta genom att dela data med hundratals externa målgruppsföretag) är bara en underkategori av målgruppsanpassning, som ytterligare minskar avfallstäckningen och ökar vinsterna. Med tanke på den extrema inflationen i annonspriserna är till och med detta tveksamt ("Race to the Bottom").
Det är just denna åtskillnad som DSB inte har gjort i sitt beslut - man sätter likhetstecken mellan reklam och dataöverföring och drar slutsatsen att reklamfinansierade modeller alltid kräver någon form av dataöverföring.
Den ekonomiska sidan
Med en naiv bedömning av situationen måste "Der Standard" få in cirka 30 till 90 cent per onlineanvändare och månad. Tidningen tar alltså 6 till 20 gånger mer betalt för den annonsfria versionen. Följaktligen är det extremt dyrt att vägra samtycke och till och med en civilrättslig tvist(laesio enormis). Summan blir ännu lägre om man inte beräknar hela annonseringen, utan endast försäljningsökningen genom personalisering av annonseringen.
DSB jämför dock denna typ av onlineprenumeration med en tryckt prenumeration för 47 euro - och kommer därför till den (absurda) slutsatsen att användaren skulle dra ekonomisk nytta av ett samtycke.
Alternativa lösningar?
DSB hänvisar vidare till "frivilligheten" eftersom människor skulle kunna använda andra medier ("take it or leave it"). I praktiken är detta illusoriskt, eftersom nästan alla medieplattformar på nätet skickar data till exakt samma företag (t.ex. Google), människor vill läsa exklusiva artiklar och byter medieleverantör i tider av Twitter och Facebook.
Medierna går i bräschen för "betala eller okej"?
Politiker, myndigheter och konsumentförespråkare är ovilliga att engagera sig i medierna. Det råder också enighet om att kvalitativa medier måste få bättre finansiering. Medierna skulle dock kunna kliva in i bräschen för många tvivelaktiga företag. Om "betala eller okej" råder gäller det för alla.
Vilket företag som helst kan införa "dataöverföring eller betalning". Detta "Skulle du vilja ha lite mer integritet? - Då blir det 6 euro per månad" skulle kunna vara möjligt från mobiltelefonkontraktet till tågbiljetten. Följaktligen kommer människor som inte har vunnit på lotto förmodligen att ge bort sina grundläggande rättigheter "frivilligt" hela tiden.
Juridisk nivå måste avgöra
Eftersom detta är en grundläggande fråga om dataskydd planerar vår förening (noyb.eu) därför att få denna fråga klarlagd med alla fakta från DSB igen. För med all förståelse för finansieringen av kvalitativa medier och min lojalitet till "Der Standard": Man bör inte stärka den ekonomiska situationen med påtvingad dataöverföring.
Länk till kommentaren på derStandard.at (av utrymmesskäl något förkortad och endast på tyska)
