Den österrikiska federala förvaltningsdomstolen (BVwG) har bekräftat ett tidigare beslut av den österrikiska dataskyddsmyndigheten (DSB) att den österrikiska tidningen DerStandard bröt mot GDPR när den införde "Pay or Okay". Både DSB och domstolen ansåg att användare måste kunna ge sitt samtycke eller invända mot varje behandlingsändamål. Detta ärende kommer nu sannolikt att tas upp i Österrikes högsta förvaltningsdomstol - och eventuellt i EU-domstolen.
- Bakgrund till klagomålen
- noybs "Pay or Okay"-rapport om ekonomin i onlineannonsering
- noybs vanliga frågor om "Betala eller okej"
Bakgrund till klagomålen. DerStandard är den ledande liberala tidningen i Österrike och var den första webbplatsen som införde en så kallad "betala eller okej"-strategi när GDPR trädde i kraft. Istället för att ge användarna ett "äkta" val mellan att samtycka till eller avvisa spårning online av hundratals tredje parter, bad man användarna att antingen samtycka eller betala för en månadsprenumeration, som för närvarande kostar 9,90 euro.
Extremt låg andel som samtycker. Samtidigt är det bara 1-7% av alla användare som vill bli spårade för online-annonsering om de tillfrågas öppet. Men "betala eller okej" får 99,9 % av användarna att samtycka till spårning online. Om mer än 90 % av användarna inte får vad de verkligen vill ha, har vi allt annat än ett "äkta" val.
Max Schrems: "Vi kommer inte att rädda onlinejournalistiken med ett par cent per månad och användare genom Google Ads. Samtidigt undergräver "betala eller ha det bra" en av grundpelarna i GDPR - det fritt givna samtycket. I stället för ett verkligt val för användarna får vi en nordkoreansk samtyckesgrad på 99,9 procent med det här systemet. Varken DerStandard eller myndigheterna kan förklara hur de vill begränsa denna rent politiska tjänst till nyhetsmedier - vi ser redan att Instagram och Facebook använder samma tillvägagångssätt och nu tar betalt för grundläggande rättigheter."
DSB:s beslut. I ett mer politiskt än juridiskt beslutansåg den österrikiska dataskyddsmyndigheten (DSB) att det inte fanns något allmänt problem med "betala eller okej" - och ignorerade det faktum att det finns en samtyckesgrad på 99,9 %. Samtidigt ansåg DSB att DerStandards metod för "pay or okay" var olaglig eftersom den endast tillät ett globalt samtycke eller avslag - när lagen kräver möjlighet att samtycka till specifika typer av behandling. DerStandard överklagade och hävdade att ett sådant "detaljerat" samtycke inte är möjligt i ett "pay or okay"-system, eftersom det t.ex. krävde spårning och statistik för att sälja sin annons i den icke-betalda versionen.
Max Schrems: "DSB-beslutet från 2023 var rent politiskt: de vill inte röra nyhetsmedier, när det på andra sidor till och med bara en grå knapp i en cookie-banner visade sig vara olaglig. Istället för att kritisera det övergripande tillvägagångssättet och säga att samtyckesfrekvenser på 99,9% visar att samtycke inte var 'fritt givet', slutade det med att de rörde vid en mindre fråga. Vad vi har här är ett rent "fejkat val" som i princip ingen vill ha eller använder - bara för att låtsas att användarna skulle ha ett alternativ."
Domstolens beslut. Den österrikiska federala förvaltningsdomstolen (BVwG) bekräftade nu DSB:s beslut att DerStandard inte hade erhållit ett giltigt samtycke och avslog tidningens överklagande. Samtidigt tillät domstolen ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen (VwGH) eftersom frågan är ny och ännu inte har avgjorts av någon högsta domstol. Det är mycket troligt att Högsta förvaltningsdomstolen kommer att hänskjuta målet till EU-domstolen.
Max Schrems: "Datainspektionens beslut bekräftades helt enkelt, i vetskap om att det troligen kommer att gå till Högsta förvaltningsdomstolen. Jag antar att alla inblandade är medvetna om att 'Pay or Okay' kommer att behöva gå till EU-domstolen."
Inget missbruk av lagen. DerStandard har också försökt åberopa ett beslut från Belgien som hävdar att ett "modellfall" från en icke-statlig organisation skulle vara ett "rättsmissbruk" och därför otillåtet. Detta avvikande beslut från Belgien avvisades av den österrikiska domstolen, som i linje med all annan rättspraxis i Österrike och Tyskland ansåg att "modellfall" är tillåtliga och lagliga.
Max Schrems: "Vi blev förvånade över att en tidning plötsligt försöker misskreditera frivilligorganisationernas arbete inför domstolarna. Vi är glada att se att domstolen har avvisat sådana idéer. Det belgiska beslutet förblir en avvikande åsikt i Europa."
