Den rättighet som utövas oftast enligt GDPR är rätten till tillgång till sina egna personuppgifter som behandlas av företag. Det är ju ofta en förutsättning för att kunna ta reda på om det finns felaktiga eller olagliga personuppgifter som behöver rättas eller raderas. En ny analys av noyb fall visar att endast 16,5 % av alla begäranden om tillgång som har skickat till företag under de senaste åtta åren har fått ett tillfredsställande svar, medan 53,7 % av svaren var ofullständiga – och nästan 30 % lämnades inget svar alls på. Med andra ord: samtidigt som företagen lobbar i Bryssel för att begränsa medborgarnas rätt till tillgång på grund av ett påstått ”missbruk”, är det verkliga problemet just dessa företags bristande efterlevnad.
Inget ”missbruk” från de registrerades sida, utan från företagens. Efter intensivt påtryckningar från lobbygrupper (framför allt från den tyska industrin) hävdar Europeiska kommissionens förslag till ”Digital Omnibus” att det finns ett behov av att begränsa de registrerades rättigheter enligt GDPR. Framför allt innefattar de föreslagna ändringarna en begränsning av rätten till tillgång (enligt artikel 12.5 och 15 i GDPR) till ”dataskyddsändamål”, vilket motiveras med ett påstått utbrett ”missbruk” av denna rättighet. Detta innebär till exempel att om en anställd utnyttjar en begäran om tillgång till uppgifter i en arbetsrättslig tvist om obetalda timmar – till exempel för att få en redogörelse för de timmar hen har arbetat – skulle arbetsgivaren kunna avslå begäran som ”missbruk”. I praktiken skulle detta kraftigt begränsa de rättigheter som européer har gentemot företag.
Max Schrems: ”Europeiska kommissionen har fallit för en kraftigt utnyttjad lobbyberättelse om att rätten till tillgång ständigt ’missbrukas’, när det i själva verket till stor del är företagen som bryter mot dessa lagar.”
Fakta: 83,5 % av begärandena om tillgång besvaras inte på ett korrekt sätt. I praktiken är dock det främsta problemet när det gäller rätten till tillgång inte ”missbrukande” klagomål, utan den enorma mängden begäranden som inte får ett korrekt svar. Detta förklarar också varför ett betydande antal klagomål till myndigheterna gäller avsaknaden av ett fullständigt svar på begäranden om tillgång. För att få mer insikt i hur företag hanterar rätten till tillgång, har noyb analyserade 121 begäranden om tillgång som har lämnats in i samband med noyb -ärenden sedan 2018*. Resultaten är tydliga: endast 16,5 % av dessa begäranden fick ett tillfredsställande svar, medan 53,7 % var ofullständiga – och nästan 30 % besvarades inte alls. Sammantaget besvarades 83,5 % av begärandena inte i enlighet med lagen.
De stora teknikföretagen samlar in dina uppgifter, men vill inte ge dig tillgång till dem. Det är anmärkningsvärt att en stor del av de analyserade begärandena om tillgång riktades till de stora teknikföretagen, som vanligtvis har automatiserade verktyg för att hantera sådana förfrågningar. Trots detta fick de flesta antingen ett ofullständigt svar eller inget svar alls. Vi ser detta problem hos alla noyb ärenden – och resultaten skulle sannolikt vara ännu sämre för registrerade som saknar juridiskt ombud eller resurser att skicka flera uppföljningsförfrågningar. Våra ärenden mot TikTok, AliExpress och WeChat är ett perfekt exempel på detta: Trots flera uppföljningsförfrågningar efter ett ofullständigt svar på en begäran om tillgång till uppgifter underlät företagen fortfarande att tillmötesgå den ursprungliga begäran. Detta gjorde det omöjligt för de klagande att kontrollera om deras uppgifter hade behandlats i enlighet med GDPR. Ett annat bra exempel är vårt ärende mot reklamförmedlaren Xandr (ett dotterbolag till Microsoft), som uppvisade en häpnadsväckande svarsfrekvens på 0 % på begäranden om tillgång och radering under 2022.
Begäranden om tillgång utgör inte en relevant arbetsbelastning. Samtidigt har en nyligen publicerad noyb undersökning tydligt att majoriteten (över 70 %) av de dataskyddsombud (DPO:er) som arbetar i företag anser att de registrerades rättigheter – och i synnerhet rätten till tillgång – inte medför någon betydande arbetsbelastning, samtidigt som de är ett användbart verktyg för att skydda människors rättigheter.
Ingenting är definitivt. Lyckligtvis är kommissionens förslag till ändringar av GDPR just det: förslag. ”Digital Omnibus”-paketet diskuteras för närvarande fortfarande i Europaparlamentet och i rådet och har redan mött betydande motstånd. noyb arbetar kontinuerligt för att bevara och stärka de registrerades rättigheter. Denna analys visar ju tydligt att myndigheternas tillämpning av (och efterlevnad av) rätten till tillgång redan är bristfällig. En ytterligare inskränkning skulle drabba miljontals människor i Europa.
*Anmärkning om metodiken: vi analyserade alla begäranden om tillgång som har lämnats in i samband med noyb:s ärenden sedan 2018. Därefter såg vi till att endast inkludera högst två begäranden per företag för att inte snedvrida bilden. Detta resulterade i 121 begäranden om tillgång.
