För en gångs skull har EU:s lagstiftare möjlighet att åstadkomma en verklig förenkling för medborgarna: en lösning på det återkommande problemet med vilseledande cookie-banners. Som en del av sitt mycket kontroversiella ”Digital Omnibus”-paket har EU-kommissionen föreslagit rättsligt bindande automatiserade integritetssignaler. Dessa skulle göra det möjligt för dig att ställa in dina integritetsinställningar en gång för alla och därefter mycket sällan behöva se ytterligare ett banner. Tyvärr motsätter sig spårningsbranschen detta. Därför har en koalition bestående av för närvarande 19 organisationer från det civila samhället, företag och akademiker gått samman. Vi uppmanar kommissionen, rådet och parlamentet att stödja automatiserade signaler för integritetsval och en stark artikel 88b i det digitala omnibuspaketet.
- Gemensamt öppet brev till EU:s lagstiftare
- Koalitionens webbplats: killthecookiebanner.eu
Att använda internet har blivit ett riktigt besvär. Även enkla åtgärder, som att öppna en webbplats eller app, kräver ofta att man klickar sig igenom vilseledande samtyckesbanners innan man kan se det egentliga innehållet. För personer som inte är så tekniskt kunniga kan detta göra det omöjligt att vägra spårning online.
I motsats till vad den allestädes närvarande förekomsten av samtyckesbanners kan ge intryck av, krävs de inte enligt EU-lagstiftningen. I själva verket är spårning på nätet förbjuden som standard inom EU. Samtyckesbanners är istället spårningsbranschens verktyg för skadlig efterlevnad, utformade för att lura dig att avstå från dina rättigheter. Med andra ord: detta system är felkonstruerat.
Cláudio Teixeira, chef för digital politik vid Europeiska konsumentorganisationen (BEUC), säger: ”Automatiserade signaler är det enda förslaget i kommissionens digitala omnibuspaket som faktiskt syftar till att förenkla livet för konsumenterna. Det är därför ytterst oroande att se att beslutsfattarna överväger att stryka detta förslag. Med denna kampanj vill vi sända en stark signal från hela det civila samhället om att förenkling inte behöver ske på bekostnad av våra rättigheter. Att stärka konsumenternas rättigheter bör vara en prioritet för beslutsfattarna.”
En verklig förenkling, serverad på silverfat.Hösten 2025, som en del av en större lagreform (Digital Omnibus), lade Europeiska kommissionen äntligen fram ett förslag till lösning på detta problem: rättsligt bindande automatiska signaler som skulle förmedla människors integritetsinställningar (godkänna, vägra eller begränsa spårning) mellan deras enhet och webbplatser eller appar. Detta förslag infördes genom artikel 88b i GDPR.
Idén är varken ny eller komplicerad. Din webbläsare signalerar redan automatiskt andra inställningar till webbplatser, till exempel vilket språk du föredrar. Till och med Kalifornien, där de flesta teknikföretagen har sitt säte, och många andra delstater i USA kräver redan enligt lag att sådana signaler används för att kommunicera integritetsinställningar. Tekniska lösningar finns också tillgängliga i Europa, till exempel ”ADPC” eller ”navigator.consent”.
Itxaso Dominguez de Olazabal, policyrådgivare vid European Digital Rights (EDRi), sa: ”Integritet är en grundläggande rättighet, och människor ska inte behöva kämpa sig igenom ändlösa bannerannonser för att utöva den. ePrivacy-förordningen och GDPR skyddar redan människor, men branschen har förvandlat samtyckesbannrarna till en labyrint av klick. Artikel 88b skulle äntligen kunna göra valen kring integriteten enkla och meningsfulla. För att detta ska ske måste EU:s lagstiftare stå upp för människors val kring integriteten utan några avregleringshål.”
Spårningslobbyn kämpar för att bevara status quo. Man kanmed säkerhet säga att automatiserade integritetssignaler skulle innebära en verklig och påtaglig förenkling för människorna i Europa, och spara dem hundratals miljoner timmar som för närvarande läggs på samtyckesbanners varje år.
Spårningsbranschen gör dock för närvarande allt i sin makt för att behålla cookie-bannern och hindra människor från att på ett effektivt sätt uttrycka sina integritetspreferenser. Efter lobbyinsatser som Google har gått i spetsen förblockerar nu flera medlemsstater EU-kommissionens förslag, och rådet har för närvarande tagit bort artikel 88b från sitt ställningstagande. Men det finns fortfarande hopp. I Europaparlamentet har konstruktiva ändringsförslag lagts fram för att behålla och förbättra artikel 88b och de automatiska signalerna.
Ursula Pachl, policychef på noyb, sa: ”Det vore absurt om de ansvariga beslutsfattarna avvisade en möjlighet att avsevärt förbättra den digitala miljön för alla människor. Det finns ingen giltig motivering för att stryka kommissionens förslag till artikel 88b och behålla den nuvarande katastrofen med cookiebannern. Detta är ett avgörande ögonblick för EU att visa vilka värden man bryr sig om och vilka prioriteringar man har.”
Avskaffa cookie-bannern. De 19 undertecknande organisationerna från det civila samhället, akademikerna och företagen uppmanar därför Europaparlamentet, rådet och kommissionen att stödja artikel 88b i det digitala omnibusförslaget, avskaffa cookie-bannern – och stärka den grundläggande rätten till dataskydd och integritet för alla i Europeiska unionen.
