GDPR har varit otillräckligt genomdrivet i flera år. Trots 3 813 klagomål utdömdes endast 62 böter i Österrike 2024. Situationen kan dock bli ännu värre: i sitt senaste nyhetsbrevmeddelade dataskyddsmyndigheten (DSB) ytterligare begränsningar av sin verksamhet. Anledningen till detta är betydande budgetnedskärningar trots en ökande arbetsbörda på grund av ett ständigt växande antal uppgifter. Samtidigt skulle GDPR-straffavgifter kunna generera betydande intäkter för Österrike. Dataskyddsorganisationerna epicenter.works och noyb varnar enträget för de förödande konsekvenserna av en sådan begränsning av den grundläggande rätten till dataskydd för alla österrikare. De två icke-statliga organisationerna kommer därför att lämna in ett klagomål mot Republiken Österrike till Europeiska kommissionen.
DSB: Spara pengar i stället för att upprätthålla lagen? Den österrikiska förbundsregeringen verkar helt enkelt vilja skära sönder den oberoende dataskyddsmyndigheten (DSB) för att spara pengar. Detta framgår av ett nyhetsbrev som DSB publicerat, där man meddelar att man begränsar sin verksamhet. DSB är redan extremt underfinansierad jämfört med andra EU-länder. Tyskland spenderar till exempel ungefär dubbelt så mycket per capita på sina dataskyddsmyndigheter som Österrike. Enligt artikel 52.4 i GDPR är Österrike dock skyldigt att tillhandahålla tillräcklig finansiering för DSB. Denna skyldighet enligt EU-lagstiftningen har uppenbarligen överträtts.
Praktikanter för att upprätthålla grundläggande rättigheter? Eftersom DSB redan tidigare inte hade kunnat säkra tillräckligt många fasta anställningar för tjänstemän, fick man nöja sig med cirka 20 administrativa praktikanter. Juridiskt sett betraktas dessa som "materiella kostnader" som måste sägas upp efter 12 månader. Detta leder till en ständig förlust av expertis och enorma löpande utbildningskostnader.
Mindre personal för mer arbete. Hittills har DSB varit tvungen att genomdriva 9 miljoner människors dataskyddsrättigheter med endast 53 anställda och 19 administrativa praktikanter (från och med 2024). Det var redan i stort sett omöjligt. DSB meddelade dock nyligen att dess budget för 2026 har skurits ned igen, trots stigande kostnader och en växande arbetsbörda. Som ett resultat av detta kommer dataskyddsmyndigheten inte att kunna ersätta de flesta av sina cirka 20 administrativa praktikanter, vilket leder till att dess redan osäkra personalstyrka snabbt krymper. Samtidigt står DSB inför ett ökande antal gigantiska uppgifter på grund av Freedom of Information Act, artificiell intelligens, målinriktad politisk reklam och direktivet om förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbete.
Färre förfaranden, färre yttranden. Det är särskilt allvarligt att tvistlösningsorganet i framtiden endast i undantagsfall kommer att avge yttranden om planerade lagstiftningsförslag. Med tanke på den fortskridande digitaliseringen har dock allt fler lagförslag en tydlig koppling till dataskydd. Utan myndighetens kompetenta röst saknas viktiga impulser för en lagstiftning som är förenlig med de grundläggande rättigheterna. DSB har dessutom klargjort att man endast kommer att inleda ett förfarande på eget initiativ om en extern inlaga "indikerar en tillräckligt konkret misstanke om en allvarlig överträdelse av GDPR eller DSG" Med andra ord kommer DSB inte längre att utreda företag på eget initiativ.
Sebastian Kneidinger från Epicenter.works understryker: "Dataskydd finns överallt. Nästan varje lag berör grundläggande digitala rättigheter och måste därför vara korrekt skriven när det gäller kvalitet. Regeringen borde faktiskt känna till detta. Att ta genvägar när det gäller dataskydd innebär att man förlorar riktningen för framtiden. Detta kommer att leda till sämre lagar i landet och lämna fältet öppet för multinationella företag
Ännu längre förfaranden och förlust av rättssäkerhet. DSB avser att fokusera på hanteringen av klagomål, eftersom detta är en skyldighet. Men även här förväntar sig myndigheten ytterligare förseningar, trots att förfarandena i de flesta fall redan tar betydligt längre tid än den lagstadgade perioden på sex månader. Många fall drar ut på tiden i åratal - och ligger sedan kvar hos den lika överbelastade federala förvaltningsdomstolen (BVwG) i åratal. För att BVwG verkligen ska kunna behandla ett ärende måste man nästan alltid först överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen.
Max Schrems från noyb varnar: "Grundläggande rättigheter är värdelösa om de bara finns på papperet. Vi har nu en myndighet som agerar i nödläge och domstolar som regelmässigt lämnar ärenden olösta utan särskilda instruktioner från högsta instans. Situationen är helt ovärdig en rättsstat. Om DSB skulle utdöma ordentliga böter skulle det bli en kassako för Österrike. Enbart böterna mot Google skulle täcka Österrikes andel av Brennerbasistunneln, som uppgår till 6 miljarder."
epicenter.works och noyb lämnar in ett klagomål till EU-kommissionen. Mot bakgrund av detta, noyb och epicenter.works lämna in ett klagomål till EU-kommissionen. EU-kommissionen har sedan möjlighet att inleda ett överträdelseförfarande mot Österrike.
