I de flesta länder vet regeringen när du föddes, ditt personnummer, var du bor, hur mycket du tjänar och hur mycket ditt hus är värt. I Sverige är det dock lite annorlunda. Där använder skattemyndigheten inte bara denna information för administrativa ändamål - utan säljer den till datamäklare som publicerar den på nätet. Detta är ett brott mot EU-lagstiftningen. Tidigare i år bad en registrerad svensk skattebetalare landets skattemyndighet att sluta sälja hans uppgifter. Högsta domstolen har nyligen slagit fast att informationsfriheten och rätten till personlig integritet måste balanseras och att uppgifter måste sekretessmarkeras om mottagaren sannolikt kommer att behandla dem i strid med dataskyddsförordningen. Skatteverket avslog begäran och hävdade att man helt enkelt följer den svenska grundlagens princip om öppenhet snarare än Högsta domstolens avgörande. noyb tar nu myndigheten till domstol.
- noyb överklagande (SE)
- Dom från Högsta domstolen i Sverige (SE)
- Avgörande av högsta domstolen Högsta domstolen (engelsk översättning)
Personuppgifter säljs till privata företag. Det är inte ovanligt att myndigheterna i det land där du bor har en mängd uppgifter om dig. Det kan handla om uppgifter som ditt civilstånd, din inkomst, din bostadsort, värdet på ditt hus, ditt personnummer och ditt födelsedatum. Den här informationen kan ju behövas för att driva in skatt. Det är dock ovanligt att Skatteverket i Sverige inte bara samlar in, utan även säljer denna personliga information till tredjepartsföretag - som sedan publicerar den på nätet så att alla kan se den. Detta inkluderar datamäklare som MrKollsom tjänar pengar på att sälja uppgifterna till alla som är intresserade utan en enda säkerhetsåtgärd eller begränsning. Det svenska synsättet på "öppenhet" går därför långt utöver vad som är nödvändigt och proportionerligt för öppenhet eller journalistiska ändamål, utan innebär att rent kommersiella datamäklare får full tillgång till myndighetsdata.
Joakim Söderberg, dataskyddsjurist på noyb: "När jag betalar skatt i mitt hemland förväntar jag mig att skattemyndigheten ska använda mina uppgifter för just detta ändamål, och inte för att mata kommersiella datamäklare så att de kan göra vinst. Att publicera människors skatteuppgifter så att alla kan se dem bryter helt klart mot den grundläggande rätten till dataskydd. Skatteverket måste ompröva sin praxis för datadelning efter Högsta domstolens dom - och börja sekretessmarkera uppgifter så snart som möjligt."
Högsta domstolen kräver "avvägning". Lyckligtvis för konsumenterna finns det tydliga juridiska undantag från att dela med sig av dessa uppgifter. Högsta domstolen har nyligen fattat beslut om konflikten mellan den svenska offentlighetsprincipen och EU:s dataskyddslagstiftning. Högsta domstolen drog slutsatsen att dessa motstridiga rättigheter måste balanseras. Om det är sannolikt att uppgifter kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen måste de sekretessbeläggas. Denna sekretess ska förhindra att datamäklare får tillgång till personuppgifter om personer som bor i Sverige. Åtminstone om Skatteverket faktiskt följde domstolens beslut. För närvarande gör den tyvärr inte det.
Begäran om att avbryta dataförsäljning avslås. Tidigare i år begärde en registrerad att Skatteverket skulle upphöra med att sälja hans uppgifter, med motiveringen att behandlingen är olaglig och därför bör begränsas. Myndigheten avslog kortfattat begäran och hävdade att den endast utövade sin myndighetsutövning genom att lämna ut hans personuppgifter till vinstdrivande företag. Skatteverket driver statens personadressregister, som innehåller personuppgifter om alla personer som är bosatta i Sverige. Enligt nationell lag kan företag få tillgång till människors personuppgifter personuppgifter i denna databas för att "uppdatera, komplettera och verifiera personuppgifter eller välja ut namn och adresser för direktmarknadsföring, public service-meddelanden eller annan jämförbar verksamhet".
Här är några exempel på bekräftade mottagare av uppgifter från skattemyndigheten: Dun och Bradstreet driver uttryckligen en databas som underhålls med uppgifter från statens adressregister - och som används för att hjälpa andra företag att bygga upp sina egna databaser med människors personuppgifter. Ett företag som heter Kalenderförlagetger däremot ut en så kallad taxeringskalender - som innehåller uppgifter om inkomster för alla människor i Sverige. På samma sätt, "The Intelligence Company" uppger sig ha tillgång till uppgifter om alla svenskar över 15 år - och att de kommer från Skatteverket. Att de är mottagare av uppgifter från skattemyndigheten kan enkelt verifieras av vem som helst med E-legitimation.
Joakim Söderberg, dataskyddsjurist på noyb: "Det är inte rimligt att företag som Dun and Bradstreet, Intelligence Company och Kalenderförlaget ska ha tillgång till alla svenskars skattedata. Sverige stoltserar med att vara ett land där mänskliga rättigheter står högt på agendan, men uppenbarligen respekterar regeringen inte den grundläggande rätten till privatliv eller dataskydd.
Överklagande inlämnat till svensk domstol. noyb har därför lämnat in ett överklagande till Förvaltningsrätten i Stockholm med begäran om att Skatteverket ska begränsa delningen av den registrerades personuppgifter med tredje part. Högsta domstolens beslut gör det tydligt att det bör vara förbjudet att dela alla dessa uppgifter med datamäklare, eftersom det är uppenbart att de kommer att behandla uppgifter i strid med GDPR. Att sälja miljontals svenskars personuppgifter till vem som helst som är intresserad berövar människor deras grundläggande rätt till integritet. Till detta kommer att GDPR:s princip om ändamålsbegränsning anger att "Personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och får inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål". Datamäklare som säljer uppgifterna online följer uppenbarligen inte dessa regler.
